HALMBACKEN

Skumglas kommer i två varianter, dels som skivor, dels som lösvikt. Skumglas i lösvikt består av bitar av skumglas stora som golfbollar. Jag har använt båda typerna av skumglas i huset.

Skumglas görs av insamlat glas som mals, blandas med jäsmedel och smälts. Då bildas små porer i smältan och när blandningen kyls blir de kvar i det stelnade glaset. Kyls smältan långsamt kan man göra skivor av glasmaterialet, sker avkylningen snabbare spricker glaset upp i bitar. Isolervärdet (lamda) för skivmaterialet är 0,144 och för lösvikten ca 0,08 W/mK. Skumglas i lösvikt görs åtminstone i Tyskland och Norge medan skivorna tillverkas i Slovakien (tror jag). Numera finns också en tillverkning av skumglas i lösvikt i Sverige.

Skumglas i lösvikt har jag använt som isolering under den gjutna plattan. Ca 30 cm lades mellan singeln och betongen. I Tyskland är det vanligt att använda skumglas i 30 till 40 cm tjocka lager under den gjutna plattan i passivhus. Skumglaset har jag köpt av Kurt Hansson, som importerat ett testparti från Tyskland. Skumglas i skivor finns att köpa i Sverige och det använde jag som utvändig källarväggsisolation (10 cm). Skivorna är relativt dyra men bra eftersom de är relativt lätta att jobba med och de är vattentäta. Skum i lösvikt är inte bra som väggisolation p.g.a. fara för konvektion.

Bilden visar ett hörn av källaren. Källarväggen av leca ströks med kallasfalt och sedan limmades skumglasskivorna på med hjälp av mera kallasfalt. En platonmatta lades för att inte sten skulle tryckas in i skumglaset. Skumglas i lösvikt (bakom hörnet) är på plats för att jämnas ut och bli till isolering under den del av plattan som inte utgörs av källaren. De lösa skumglasskivorna står på träullitskivor,  som utgör innertaket i källaren.