HALMBACKEN

Det är meningen att halmhuset skall vara ett lågenergihus, dvs förbruka lite tillförd elenergi. Därför är det välisolerat och har solpaneler för egen varmvattenproduktion på taket. Hoppas också senare kunna installera solceller för att ytterligare minska tillförd elenergi och göra huset till et plushus delar av året.

Det mesta av elen går åt till att värma huset. Två acumulatortankar laddas med varmvatten från solpanelerna (taktemperatur över 70 C) eller speciellt vintertid, från en elpatron. Varmvattnet används i kök och bad och håller 70 C. 

En särskild elpatron är inkopplad på golvvärmesystemet för att hålla en minimitemperatur i huset under vintern. När solpanelernas taktemperatur överskrider 22 C bidrar de med värme direkt till golvvärmen. Detta sker främst under höst och vår. Det betyder att solvärme mellan ca 22 och 70 C (taktemperatur) också kan användas till att värma huset.

Eftersom jag kan mäta både den totala elförbrukningen i huset och elförbrukningen i de båda elpatronerna, kan jag göra nedstående plot. 

Under 2018 har ca 30 % av elen gått åt till uppvärmning av varmvatten (acumulatortanken), 30 % till golvvärmen och resten har hushållsmaskiner och byggverksamhet förbrukat. Från vecka 15 till 45 tillför jag ingen elvärme till uppvärmning av huset och mellan vecka 20 till 40 ingen elvärme till att värma varmvattnet.

Elförbrukningen i åren 2018 - 2021 har varit varierande. Tyvärr åt datorn upp golvvärme och varmvatten förbrukningen så jag kan inte redovisa dem. Vädret har haft den största påverkan på den totala elförbrukningen. Den låga elförbrukningen 2020 korrelerar bra med den milda vintern detta år. 

Under de fyra år jag har haft värme i huset har jag i medeltal förbrukat 4900 kWh köpt el per år. Av denna mängd har 1700 kWh gått till varmvatten och 1900 kWh till golvvärmen. Jag har haft min. 15 C i huset året om. De ganska få dagar jag har varit i huset under vinterhalvåret har jag eldat i massugnen för att öka innetemperaturen till 20 C. Jag har värmt 88 m2 boyta och 12 m2 källare.

Förutom el har jag värmt huset med varmvatten från solpaneler. Jag har haft två Intelli-heat 30 AL (60 vacuumrör) på taket i något skuggad position. Jag har förvärmt inkommande luft i ett jordrör och värmeväxlat utgående luft i en FTX apparat. 

Under dessa förutsättningar har jag alltså per år förbrukat 36 kWh/m2 (varmvatten och golvvärme) på uppvärmning. Detta kan jämföras med de krav som olika standarder ställer för att ett hus skall få kallas tex passivhus.

Det är inte helt lätt att räkna ut energigehovet för de olika alternativen. Uträkningarna påverkas bla av husstorlek, geografiskt läge, ventillation, energislag och antal boende. Ovanstående figur borde gälla för ett eluppvärmt småhus i Stockholmstrakten.

Den ursprungliga tyska passivhusstandarden (TS) tillåter max. 15 kWh/m2 medan den norska passivhusstandarden (NS) kompenserar för ett kallare klimat och tillåter 22 kWh/m2 (https://www.tu.no/artikler/mener-det-jukses-med-passivhus/231379). Den svenska passivhusstandarden FEBY Guld tillåter 26 kWh/m2 (https://www.feby.se/Kriterier). FEBY Silver motsvarar det tidigare minienergihuskravet medan FEBY Brons motsvarar BBR25 men med premiering av fjättvärme istället för elvärme. BBR25 står för Boverkets Byggregler och är Boverkets krav på nyproduktion.

Krav är en sak men vad som är möjligt att bygga är en annan sak. Enligt (

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1436703/FULLTEXT01.pdf) går det inte att konstruera en byggnad som uppfyller passivhusstandard (FEBY Guld) i norra Sverige.

Halmbacken klarar med god marginal BBR 25 och också FEBY Brons. Den når inte helt ned till FEBY Silver (minienergihusnivå) och har långt ned till de olika passivhuskraven. Den borde nå till minienergihusnivå med byte av två otäta utomhusdörrar, separat tilluft till massugnen och komplettering av ihopsjunken cellulosaisolering. 

Att ha ett lågt energibehov, tex att man klarar passivhuskraven, bidrar till ett miljövänligt boende men är bara en faktor i ett sådant boende. För bästa resultat för miljön bör man ta miljömedvetna val under hela husets livscykel. Val av byggmaterial har här stor betydelse och Halmbusets miljövänliga byggmaterial har en stor fördel gentemot ordinära passivhus, som vanligen innehåller en stor del oljebaserade byggmaterial producerade långt från byggplatsen.